tightenup

Även denna morgon sitter jag i mjukiskläderna med en stor latte brevid mig och ska strax sätta igång med talet. Trots att jag var uppe och duschade klockan sex i morse helt inställd på att gå till skolan så slutade snoozandet med att skolan blev mer och mer ett minne blott. Jag gick ju såklart och la mig efter duschen bara för att jag skulle ligga där i några minuter bara.. Jag hade ju så gott om tid.. Det finns väl egentligen inte något dummare man kan göra? Men i morgon gör vi ett nytt försök, då har jag inget annat val än att åka dit.

 

Men nu till något helt annat. Nästa vinters plan har övergått från tågluff i Indien till att jag flyttar till Västindien. Min plan är att åka dit med en budget så jag kan leva i en månad, under tiden ska jag leta jobb och boende som en galning. Lyckas jag med det stannar jag förevigt i paradiset. Eller tills jag tröttnar i alla fall.. Detta är tack vara yoga_girl på instgram. Trots att hon nu egentligen bara är rent sagt taskig som lägger upp yoga/strand bilder med texter om lycka och kärlek varje dag så får hon mig att inte vilja göra något annat än att åka dit o bara va. Och är det någonstans man bara kan va så är det väl fan Västindien. För det är precis det jag vill göra nästa vinter, åka någonstans varmt och bara vara. Reseledare är ju då också ett alternativ.. Äh, jag undrar om jag någonsin kommer komma fram till en plan när det gäller nästa vinter.. Finns så många alternativ att man blir galen. Vad vill jag göra? Kan inte någon komma till mig med en plan så hakar jag bara på. Elsa?

 

Nu är det fokus på talet som gäller. Sen ska jag åka ivg och vaccinera mig, Dukoral och sista Twinrixdosen, efter det kommer jag vara väldigt redo för Ukraina. För dit är det typ bara 2 1/2 vecka kvar, shit, times fly. Hinner inte riktigt med. Citerar mig själv från tisdags morgon; Varför går tiden så fort för? Jag vill ingenting. Tror jag behöver en stund idag där jag sitter och bläddrar igenom quote-kategorin på Pinterest, man känner sig alltid lite visare och klokare då. Vad nu det har med saken att göra..

 

Avslutar med Rebel Wilson (aka Fat Amy) följ henne på twitter. Just do it.

 

 

Ni vet när man vaknar och bara känner "Nej, den här dagen vill jag hoppa över". När det händer så finns det inte så mycket att göra åt saken. Man sjukanmäler sig, halvsover tills alla familjemedlemmar har åkt hemifrån och sen går man upp i köket i de skönaste kläderna man kan hitta, gör sig en stor riktigt god latte och sätter sig vid datorn. En sån dag har jag idag. Och min bild som jag la upp på instrgram är en stor lögn, en mysig latte är inte alls en bra start på dagen. Inte om dagen inte har en bra start.

 

Nu sitter jag och funderar på hur jag kan vända denna dag till det bättre, hur jag kan tvinga mitt psyke till att känna glädje och motivation. För i morgon har jag nämligen ett muntligt anförande i svenska, en del av nationella proven, en del som inte kommer göra sig själv och som kräver att jag skriver ungefär ett A4 till och sedan övar in det ett ex antal gånger. Det är inte det att jag känner mig stressad utöver den här saken utan jag har gott om tid, ca 12 timmar närmare bestämt, jag har bara ingen lust till att göra något som kräver något utav mig idag. Jag vill just nu återgå till min säng, leta upp en ny serie på netflix och ligga och sträckkolla fram tills det är dags att sova. Men man har ju dessa två påhittade figurer på en varsin axel, den goda och den onda, viljan och måsten. Och just nu är livet fyllt av alldeles för många måsten, för många krav. För mycket av det tråkiga och för lite av det roliga. Men jag måste också tillägga att förra veckan var en bra vecka då lugnet flödade i min kropp och allt kändes under kontroll, sen drabbades jag av pms i torsdags och det har hållt i sig. Borde kanske sätta på ett avsnitt av Hannah & Amandas podcast för att pigga upp humöret lite, min nya hobby och kärlek.

 

Och så snubblade jag in på Kenzas blogg denna morgon, där (eller på Blondinbellas blogg) hamnar jag när jag vill göra absolut ingenting. Och nu har jag suttit i ungefär en halvtimme och skrollat igenom Kenzas blogg, jämfört hennes liv med mitt (något som endast får en att känna sig ganska värdelös och deprimerad en morgon som denna) och undrar var min magnifika garderob, min svarta Mini Cooper, mitt egna aktiebolag och mitt perfekta vågiga underbara svall håller hus. It is NOWHERE to be found. Och man kan sitta och skrolla i EVIGHETER, det tar aldrig slut. Men jag lyckades ta mig ur Kenzabubblan och skapa mig en egen liten bloggbubbla. Minns ej när jag senast skrev ett inlägg men jag tror inte att det var nyligen..

 

Mitt tal väntar och ska nu skrivas klart. Efter det ska jag "belöna" mig själv med en joggingtur i vårsolen. Det är förmiddagens plan, kanske dagens beroende på hur effektivt jag känner för att arbeta idag. Puss och kram alla glada! Det är bara 8 dagar kvar till löning, tänk på det när det känns tufft! Och det är bara EXAKT 8 veckor kvar till studenten! Och det är jävligt skönt att veta att jag inte är den enda som sliter utan motivation under dessa veckor, we are all united in pain. Studenten, vilken jävla pärs.

 

Igår och idag har jag hållt mig undan från skolan och jobbet. Pluggat har jag gjort men hemifrån och idag lämnade jag in ett lite halvkefft arbete som jag varken orkade lägga ner mer tid eller energi på. Så jag bestämde mig för att lämna in arbetet och ta helg. Eller ta fredag i alla fall. Så nu sitter jag i min säng och har gjort ingenting i ca tre timmar, funderat på när jag ska ta mig iväg och köpa godis, kollat nya avsnittet av Grey's och försökt luskat ut hur jag ska fördriva min tid på annat sätt än att gå ut och gå, för det är kallt, eller åka till gymmet, för förkylningen i min kropp vägrar dö. Just nu känner jag bara såhär; fan vad jag behöver skaffa mig en hobby. Vad ska jag ägna mina lediga timmar åt när jag går ut gymnasiet?! Sen utöver detta problem med att inte ha något att göra så blir jag alltid lite smått panikslagen så fort jag är själv och mitt enda sociala umgänge är mitt egna huvud.

 

Nu funderar jag på att tömma min garderob och vika in/sortera in allt igen, en favoritsyssla jag brukar ägna mig åt när jag är nära ett psykbryt, något jag inte är just nu men kan kanske vara nödvändigt i förebyggande syfte? Den andra aktiviteten jag skulle kunna ägna mig åt är att sätta ihop en utklädnad till Helenas skiva på söndag, temat är filmkaraktärer och jag börjar närma mig beslutet om att gå som Juno. Lite sådär härligt fashinabelt och stiligt.. Det bästa skulle även vara om jag hade en kompanjon som kunde gå som killen i det fantastiska svettbandet.. Någon?

 

 

Eller? Min plan var att skriva ett inlägg om hur det är är första dagen på väldigt länge som jag inte har något planerat, en helt ledig måndag. Utan varken skola, gymmet eller jobbet.. Men det var dumt av mig att tänka den tanken, för fem minuter senare så ringer kontoret och självklart ställer man upp på att jobba kväll när man ändå inte har något annat planerat... Är huvudet dumt så får... ehm.. vilan vänta.. Men jag har fortfarande 4 timmar ledig tid då jag tänke åka iväg och fixa naglarna, men det är kanske dumt när man har en veckas arbete framför sig med plasthandskar, diskande, fixande och trixande? Får kanske vänta till helgen.. Men jaha.. Då var det lov. Kul.

 

 

Efter att ha hört och läst flertal gånger att man bör dricka halva sin kroppsvikt i deciliter varje dag så är det nu mitt nya mål för att hålla huvudvärken borta. Dags att sluta med en alvedon om dagen, det ska tydligen inte vara så hälsosamt... Men i och med att jag ska försöka dricka 3 liter vatten som bara verkar rinna rakt igenom mig så är jag nu konstant kissnödig. Rätt problematiskt men förståeligt. Tidigare har min vätskekost sett ut ungefär såhär; en kopp kaffe på morgonen, ett glas vatten till lunch, eventuellt en halv flaska under träning och sen ett glas vatten till middag. Nu blir det tre gånger mer vätska, och även 3 gånger fler toabesök. Men under dessa två dagar med denna vattenkur eller vad man nu ska kalla den har huvudvärken iaf hållt sig borta och jag känner mig en aning piggare. Nu så har jag egentligen mattelektion så borde kanske lägga fokus åt annat håll.. Den slutar iofs om 20 minuter.. Idag är det fredag. Skönt. Efter skolan ska jag dra igång helgen med ett yogapass och sen njuta av en ledig kväll.

Asså torsdagar asså. När jag kom hem från skolan halv 1 så kände jag att jag behövde börja om dagen på nytt, livslusten  och kroppen gick på sin allra sista energi. 3h sömn, lite godis, en dusch och två espresso senare så känner jag mig mer okej över att det fortfarande är en dag kvar till helg. Bara för att sen inse att jag ska jobba och inte har något speciellt att se fram emot.. Något jag inte kan skylla på någon annan än mig själv, precis som att jag har planerat att jobba nästan hela nästa vecka, under ett så kallat lov. Men jag ska inte klaga, jag trivs med att jobba. En av de delar som känns väldigt bra just nu. Egentligen känns det mesta väldigt bra just nu, det är bara några få tunga delar som står i vägen för mig från att njuta av det. Som det faktum att jag inte någonsin kan koppla av på grund av ett stressat huvud vilket har lett till att min kropp inte längre vill det jag vill. Nu ska jag gosa med min hund och hoppas på att min kärlek ringer och säger att han vill mysa med mig ikväll, pussar och kramar!

 

Vanligtvis uppskattar jag väldigt sällan folk som lämnar röstmeddelanden, typ min mamma, eller pappa, som undrar om jag kommer hem till middagen och ber mig ringa. Liksom, jag ser ju att ni har ringt, jag ringer upp, eller så får ni skicka ett jävla sms. Men idag fick jag ett röstmeddelande som inte var lika irriterande, det lät nämligen så här; "Hej älskling, det är din man, du är fin." Liknande meddelanden tar jag gärna emot flera gånger om dagen, varje dag. Så nu sitter jag här och känner att idag är det lite extra mysigt att vara kär för man vet inte riktigt vad morgondagen har att bjuda på. Alla hjärtans dag känns ju lite sådär onödigt och överskattat, rätt dumt att lägga ner pengar på. Man vill inte ha något, det är bara en dag som alla andra, osv..  Men så tänker jag ändå, vad fan är det för fel på en jävla nalle och choklad? Vem vill inte ha det på alla hjärtans dag? Varför måste alla gå runt och påpeka att det är onödigt när det egentligen bara är så enkelt fint det kan bli? Sen behöver man ju inte överdriva.. Men en liten, helt onödig, sak eller gest, uppskattas alltid. Och detta säger jag inte bara för att jag har turen (oturen?) att inte vara singel detta år, igen. Jag tycker inte att alla hjärtans dag är så farligt när man är singel heller, snarare tvärt om, då är det ingen press på dagen över huvud taget. I stället drar man ihop vännerna, bunkrar upp med choklad, glass och sprit, slänger ihop en pandoras ask och bara har en riktigt nice kväll, och på vilket sätt är inte det en fantastisk alla hjärtans dag?

Efter att ha legat i sängen i en timme ungefär och inte rört ett finger så ryckte jag upp mig och började baka brownies i hopp om att döda mitt sockersug. Tar första skeden av smeten och känner ingen smak alls, endast konsistensen.. Dessa otrevliga brownies lämnade mig alltså otillfredsställd, spyfärdig, då jag ilsken och besviken tröståt smet endast för att det skulle fastna i halsen på mig och till slut febrig tack vare värmebomben som kom när jag öppnade ugnen. Bra bakning. Helt klart värd det. Det enda som får mig att vilja gå vidare i livet efter detta är vetskapen om att dom ändå kommer vara godare i morgon, och ännu godare i övermorgon. Så de får helt enkelt ligga i kylen väntandes på bättre tider, och jag likaså.

 

Kvällens kost; halstabletter + äckligt grönt té, eventuellt en smaklös browniebit

Kvällens musik; Varannan gång Uncover med Zara Larsson och i övrigt Mr Keating

Kvällens underhållning; Pineterest; bröllopsbilder (bara för att det är så underbart)

Kvällens outfit; mössan har varit på sen 10 i morse och döljer (skapar) otvättat hår

Kvällens tanke; hur stor är möjligheten att jag kan flytta in i en chokladfabrik likt Willy Wonkas?

Kvällen ser ut att ha potential.

 

 

 

Fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan ta allt

Det tog emot att sluta skriva fan, ett sådant bra ord. Just nu känner jag så, ganska mycket. Fan fan fan fan fan. Är så nära på att ge upp, bara säga, nej nu räcker det. Nu har jag fått nog. 4 jävla månader kvar. Fan. Fan. Fan. Fan. Jävlar. Och det är så enkelt att bara göra skiten, fokusera, bara se till att få det gjort. Men det tar emot, det är som om någon står och puttar mig i motsatt riktning och säger ge dig inte. Ge inte med dig. Samtidigt som någon annan står och slår på mig från andra sidan och säger är du dum eller, ska du ge upp nu din lata jävel?

Innerst inne har jag ju redan gett upp. Det är bara min "duktiga" sida som inte vill inse det.

 

Igår lämnade jag familjen mitt i stan här, tog skytrain några hållplatser och letade mig vidare till en bar som låg på toppen av ett hotell jag inte visste namnet på för att möta upp Amar och hans vän. Och det gick ju som en dans på rosor, är rätt glad att jag var där en vecka tidigare.. Inte ens här i Bangkok sviker lokalsinnet mig! Eller lite kanske.. Men att tunnelbanan skulle vara enklare att förstå här än i Berlin känns lite konstigt men det tackar jag så mycket för! Speciellt i morse då efter att ha våldgästat Amars hotell och ville ta mig till andra sidan stan innan hotellfrukosten stängde, för bor du på lyxhotell kan man ju för guds skull inte missa hotellfrukosten! Kändes helt okej när jag promenerade ner till skytrainen i morgonsolen för att hoppa på tåget, byta, och efter ytterligare några hållplatser promenera ner till floden där en av hotellets tre båtar stod och körde mig över floden där jag sedan stötte på familjen och satte mig och åt frukost på bryggan.. Efter frukosten gick jag upp till vårt hotellrum (som är större än vår övervåning) och bestämde mig för att stanna här. Så med ett dunkande huvud ligger jag nu i sängen i en mysig morgonrock och kollar serier medans familjen befinner sig vid den 80 meter långa poolen några våningar ner.. Känner att jag har fått min dos av solstolar för denna resa och börjar känna mig kanske redo för att åka hem. Men först ska jag låtsas att jag är Julia Roberts och hänga i min svit.

 

På Koh Samet ligger man under ett parasol hela dagarna, blir tuggad på av sandloppor och myggor på kvällarna samt super pappa under bordet tillsammans med morbror på nätterna. En rätt så trevlig ö med andra ord.. Man blir dock lite rastlös om dagarna då det inte finns sådär väldans mycket att syssla med här, har blivit en massage, en joggingtur, lite läsning och inte så mycket mer. Ipoden har inte så stort utbud när det gäller musik och mumford & sons skiva som jag äntligen började tycka om har jag nu redan hunnit tröttna på..

Äh, skönt är det också att inte göra något! Finns inte riktigt några måsten här, bara massa svenskar som klagar på att vattnet är för varmt... Inklusive familjen Andersson.. För vattnet är faktiskt lite för varmt.. Det svalkar inte ens... ;)

 

Idag fick vi för oss att byta strand och byta hotell, slutade med att vi, efter att besökt två andra sidor av ön med rullväskor på flaktaxi fram och tillbaka, kom tillbaka till vårt fina Samed Villa och nu endast får ett rum för natten.. Checkar ut, checkar in, checkar ut.. Så i morgon får vi se var det bär iväg! Tror vi letar efter något boende i närheten nästa gång iaf.. Blir troligen 3 dagar till här på ön sen så ska vi tillbaka till Bangkok där vi denna gång ska lyxa till det med 5stjärnigt! Och på torsdag har jag inplanerad krogrunda med Amar och morbror.. Får se hur det kommer gå, måste se till att införskaffa mig ett par klackar också till kvällen, det var tydligen ett måste...

 

Det var allt jag hade att säga för denna gång. Pussar och kramar

 

Trivs ganska så bra här i Bangkok på vårt 33 våningar höga hotell i en grymt häftig stad som är helt annorlunda från något jag sett tidigare. Mitt i mellan två skyskrapor kan det ligga några hyddor, alla gator är som en jävla matmarknad, det är mat över jävla allt, mat som är sinnessjukt billig och luktar gudomligt..

Hotellfrukosten är ganska okej... Finns bara thaimat, sushi, kockar som står och steker ägg och omeletter åt dig, klassisk amerikansk frukost, frukter i mängder och kiwijuice.. Som en klassisk söndagsbrunch ni vet.. Som man kan fixa hemma utan problem... Ska ta med kameran i morgon och ta ca 100 bilder på mat i olika vinklar, ni kommer dö.
Men annars blir det nog inte så mycket bilder här borta, orkar inte släpa med mig kameran överallt..

 

Men nu ska vi iaf stanna här i två dagar till, sedan åker vi till Ko Samet i en vecka innan vi återvänder för ytterligare några dagar i storstan. Och vet ni vad min morbror har planerat till oss då? Ett besök på rooftoopbaren de hänger på i The Hangover. Bara för att.. Igår var vi på en restaurang på 33e våningen, men det var bara lite uppvärmning, ikväll blir det en på 64e våningen.. Helt sinnes.. Man får lock i öronen varje gång man åker hiss..

Shit, känns som jag varit här i en vecka redan.. Aja det var allt från mig! Efter en förmiddag bestående av poolhäng och gymmande ska vi nu ta och göra oss redo för en kväll på stan!