En härlig ledig dag
Eller? Min plan var att skriva ett inlägg om hur det är är första dagen på väldigt länge som jag inte har något planerat, en helt ledig måndag. Utan varken skola, gymmet eller jobbet.. Men det var dumt av mig att tänka den tanken, för fem minuter senare så ringer kontoret och självklart ställer man upp på att jobba kväll när man ändå inte har något annat planerat... Är huvudet dumt så får... ehm.. vilan vänta.. Men jag har fortfarande 4 timmar ledig tid då jag tänke åka iväg och fixa naglarna, men det är kanske dumt när man har en veckas arbete framför sig med plasthandskar, diskande, fixande och trixande? Får kanske vänta till helgen.. Men jaha.. Då var det lov. Kul.
You deserve a handjob from Edward Scissorhands
Efter att ha hört och läst flertal gånger att man bör dricka halva sin kroppsvikt i deciliter varje dag så är det nu mitt nya mål för att hålla huvudvärken borta. Dags att sluta med en alvedon om dagen, det ska tydligen inte vara så hälsosamt... Men i och med att jag ska försöka dricka 3 liter vatten som bara verkar rinna rakt igenom mig så är jag nu konstant kissnödig. Rätt problematiskt men förståeligt. Tidigare har min vätskekost sett ut ungefär såhär; en kopp kaffe på morgonen, ett glas vatten till lunch, eventuellt en halv flaska under träning och sen ett glas vatten till middag. Nu blir det tre gånger mer vätska, och även 3 gånger fler toabesök. Men under dessa två dagar med denna vattenkur eller vad man nu ska kalla den har huvudvärken iaf hållt sig borta och jag känner mig en aning piggare. Nu så har jag egentligen mattelektion så borde kanske lägga fokus åt annat håll.. Den slutar iofs om 20 minuter.. Idag är det fredag. Skönt. Efter skolan ska jag dra igång helgen med ett yogapass och sen njuta av en ledig kväll.
Find a heart that will love you at your worst and arms that will hold you at your weakest
Asså torsdagar asså. När jag kom hem från skolan halv 1 så kände jag att jag behövde börja om dagen på nytt, livslusten och kroppen gick på sin allra sista energi. 3h sömn, lite godis, en dusch och två espresso senare så känner jag mig mer okej över att det fortfarande är en dag kvar till helg. Bara för att sen inse att jag ska jobba och inte har något speciellt att se fram emot.. Något jag inte kan skylla på någon annan än mig själv, precis som att jag har planerat att jobba nästan hela nästa vecka, under ett så kallat lov. Men jag ska inte klaga, jag trivs med att jobba. En av de delar som känns väldigt bra just nu. Egentligen känns det mesta väldigt bra just nu, det är bara några få tunga delar som står i vägen för mig från att njuta av det. Som det faktum att jag inte någonsin kan koppla av på grund av ett stressat huvud vilket har lett till att min kropp inte längre vill det jag vill. Nu ska jag gosa med min hund och hoppas på att min kärlek ringer och säger att han vill mysa med mig ikväll, pussar och kramar!
Never apologize for being sensitive or emotional. Let this be a sign that you've got a big heart and aren't afraid to let others see it. Showing your emotions is a sign of strenght.
Började dagen med nyttig frulle och sen fick vinterkängorna åka på, känner mig redo för en tisdag fylld av skolan, gymmet och jobbet. Sweet.
Volcanoes - Andreas Moe
Idag har jag inget att skriva, inget i huvudet. Så varför jag ens skriver ett inlägg är en fråga i sig. Men jag har insett att skriva, att få ventliera mig en aning är nyttigt för huvudet. Släppa några tankar ner på papper. På sistonde har jag nämligen skrivit dagbok så fort det har blivit kaos uppe i huvudet och jag har insett att jag blir av med tankarna genom att skriva ner dom. Och ju fler tankar jag blir av med, desto bättre. Tidigare har jag försökt med dagbok i datorn men varje gång ett dokument är klart har jag bar frågat mig själv; varför ska jag spara det här? Så det har blivit så att jag har en svart liten anteckningsbok gömd i rummet hemma som jag plockar fram när jag känner att tillfället kräver det. Bloggen får bli något mellanting som plockas fram snarare när jag är uttråkad än upprörd.
En dag som alla andra
Vanligtvis uppskattar jag väldigt sällan folk som lämnar röstmeddelanden, typ min mamma, eller pappa, som undrar om jag kommer hem till middagen och ber mig ringa. Liksom, jag ser ju att ni har ringt, jag ringer upp, eller så får ni skicka ett jävla sms. Men idag fick jag ett röstmeddelande som inte var lika irriterande, det lät nämligen så här; "Hej älskling, det är din man, du är fin." Liknande meddelanden tar jag gärna emot flera gånger om dagen, varje dag. Så nu sitter jag här och känner att idag är det lite extra mysigt att vara kär för man vet inte riktigt vad morgondagen har att bjuda på. Alla hjärtans dag känns ju lite sådär onödigt och överskattat, rätt dumt att lägga ner pengar på. Man vill inte ha något, det är bara en dag som alla andra, osv.. Men så tänker jag ändå, vad fan är det för fel på en jävla nalle och choklad? Vem vill inte ha det på alla hjärtans dag? Varför måste alla gå runt och påpeka att det är onödigt när det egentligen bara är så enkelt fint det kan bli? Sen behöver man ju inte överdriva.. Men en liten, helt onödig, sak eller gest, uppskattas alltid. Och detta säger jag inte bara för att jag har turen (oturen?) att inte vara singel detta år, igen. Jag tycker inte att alla hjärtans dag är så farligt när man är singel heller, snarare tvärt om, då är det ingen press på dagen över huvud taget. I stället drar man ihop vännerna, bunkrar upp med choklad, glass och sprit, slänger ihop en pandoras ask och bara har en riktigt nice kväll, och på vilket sätt är inte det en fantastisk alla hjärtans dag?
Desperat
Efter att ha legat i sängen i en timme ungefär och inte rört ett finger så ryckte jag upp mig och började baka brownies i hopp om att döda mitt sockersug. Tar första skeden av smeten och känner ingen smak alls, endast konsistensen.. Dessa otrevliga brownies lämnade mig alltså otillfredsställd, spyfärdig, då jag ilsken och besviken tröståt smet endast för att det skulle fastna i halsen på mig och till slut febrig tack vare värmebomben som kom när jag öppnade ugnen. Bra bakning. Helt klart värd det. Det enda som får mig att vilja gå vidare i livet efter detta är vetskapen om att dom ändå kommer vara godare i morgon, och ännu godare i övermorgon. Så de får helt enkelt ligga i kylen väntandes på bättre tider, och jag likaså.
Kvällens kost; halstabletter + äckligt grönt té, eventuellt en smaklös browniebit
Kvällens musik; Varannan gång Uncover med Zara Larsson och i övrigt Mr Keating
Kvällens underhållning; Pineterest; bröllopsbilder (bara för att det är så underbart)
Kvällens outfit; mössan har varit på sen 10 i morse och döljer (skapar) otvättat hår
Kvällens tanke; hur stor är möjligheten att jag kan flytta in i en chokladfabrik likt Willy Wonkas?
Kvällen ser ut att ha potential.
Ur fokus
Fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan ta allt
Det tog emot att sluta skriva fan, ett sådant bra ord. Just nu känner jag så, ganska mycket. Fan fan fan fan fan. Är så nära på att ge upp, bara säga, nej nu räcker det. Nu har jag fått nog. 4 jävla månader kvar. Fan. Fan. Fan. Fan. Jävlar. Och det är så enkelt att bara göra skiten, fokusera, bara se till att få det gjort. Men det tar emot, det är som om någon står och puttar mig i motsatt riktning och säger ge dig inte. Ge inte med dig. Samtidigt som någon annan står och slår på mig från andra sidan och säger är du dum eller, ska du ge upp nu din lata jävel?
Innerst inne har jag ju redan gett upp. Det är bara min "duktiga" sida som inte vill inse det.
